a) Vem var Jacob Letterstedt?
b) Föreningens bildande
c) Nordisk Tidskrifts tillkomst

a) Vem var Jacob Letterstedt?

Jacob Letterstedt (f. 1796, d. 1862) var till sitt ursprung bondson från Östergötland, en av många begåvade personer på den tiden, som i barndomen aldrig fick gå i skola, trots en stark längtan efter kunskaper. Både sin bildning och sin förmögenhet fick han skapa själv.

Han försökte sig först som företagare i Stockholmstrakten, men blev efter ett år konkursmässig. Då flydde han utomlands från sina fordringsägare, kom via England till Kapstaden och började där om på nytt. Med kvarnrörelse och omfattande spannmålshandel grundlade han en förmögenhet som han ytterligare ökade på under sin tid som direktör för den första affärsbanken i Kapstaden. År 1837 gjorde han en resa till Sverige och gottgjorde sina fordringsägare där. Han ville rehabilitera sig, och detta ådagalade han bl.a genom stöd till Vetenskapsakademien.

Ett officiellt erkännande fick han 1841, då han utnämndes till svensk-norsk konsul. Sedermera blev han också generalkonsul. Som sådan förvärvade han säkerligen en betydande erfarenhet av praktiskt nordiskt samarbete. Detta kan i sin mån förklara hans önskan att främja näringsflit (det var innebörden i ordet industri på hans tid), vetenskap och konst inte bara i Sverige utan genom samverkan i hela Norden. Han var en praktisk man som såg att det låg fördelar i ett samarbete. Samtidigt hade han en sådan stark känsla för vetenskapens och kulturens betydelse, som en ursprunglig bristupplevelse i vissa lyckliga fall kan ge upphov till.

b) Föreningens bildande

Kort före sin död gjorde Jacob Letterstedt den för hans levnadstid förhållandevis stora donation – den uppgick år 1879 till 452 825 kronor – på vilken Letterstedtska föreningens verksamhet grundas. I en skrivelse till Vetenskapsakademiens sekreterare redogjorde han för sina avsikter. Han förklarade att “i långa tider har det varit min älsklingstanke att i de Skandinaviska länderna söka åstadkomma gemenskap och samverkan i industriel, vetenskaplig och konstnärlig sträfvan”.

I Letterstedts testamente uppdrogs åt tre personer att utforma stadgarna, Vetenskapsakademiens sekreterare P. Wahlberg, matematikern och dåvarande statsrådet C.J. Malmsten samt historikern och sedermera statsrådet F.F Carlson. De gjorde endast i detaljerna nödvändiga tillägg och ändringar – Letterstedts huvudtankar kvarstår i de alltjämt gällande stadgarna.

Ursprungligen bestod Letterstedska föreningen av tre avdelningar: en svensk vars styrelse också är föreningens huvudstyrelse, en dansk och en norsk avdelning. Sedermera tillkom en finländsk kommitté, 1981 omvandlad till en nationell avdelning. Sedan år 1979 finns det också en isländsk kommitté, även den 1981 omvandlad till nationell avdelning.

c) Nordisk Tidskrifts tillkomst

Utgivandet av en nordisk publikation stod högt på Jacob Letterstedts prioritetslista. År 1876 utsågs fil.dr R Tengberg till svensk huvudredaktör med dansken Julius Lange och norrmannen C.M.I. Guldberg som medredaktörer. Den förste huvudredaktören hann dock aldrig utge det första numret av tidskriften eftersom han avled 1877. Docenten Claes Annerstedt kom därför att ansvara för det första tidskriftsnumret som utkom 1878.

Det rådde från första början viss oenighet om tidskriftens innehåll och redigering. En uppfattning var att tidskriften skulle bestå av tre skilda serier, en för vetenskap, en för konst och en för industri. Denna tanke förkastades dock och det slutliga valet blev en för samtliga tre ämnesområden gemensam tidskrift. Den tredje huvudredaktören Oscar Montelius (1879-1921) redigerade Nordisk Tidskrift med fast hand. Montelius vinnlade sig om att alltid ha sista ordet när det gällde tidskriftens redigering. “Skall tidskr. vara en, måste ledningen vara en.”