Förhandsläs i kommande nummer NT 3/25. Artiklar politik: Helsingforsavtalet – med forskarens blick. Bör vi vara rädda för engelskan?

Kommande nummer av NT innehåller bland annat:

Politik:

För egen räkning

Helsingforsavtalet med Forskarens blick utifrån: ”Vägen framåt nu för det nordiska samarbetet är att liksom på 1950-talet ta grepp om praktiska utmaningar.” I NT 3/25 presenteras det andra inlägget av två i på varandra följande nummer under vinjetten För egen räkning, om den tänkta omstöpningen av Helsingforsavtalet, även kallat “Nordens grundlag”. Artikeln i detta nummer är ett inlägg av Peter Stadius, professor och forskningschef på CENS – Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.
Läs För egen räkning –  Forskaren

Det första inlägget i NT 2/25 gjordes med Politikernas blick inifrån systemet, skriven av veteranpolitikerna Jan-Erik Enestam och Bertel Haarder. De för bland annat fram  förslag om att luckra upp dagens krav på konsensus i det nordiska samarbetet.
Läs För egen räkning – Politikerna

Krönikan

Johan Strang, NT:s fasta krönikör, reflekterar i NT 3/25 över språk som hinder och möjlighet i det nordiska samarbetet, under rubriken ”Bör vi vara rädda för engelskan?”.
Läs Krönikan

Sverige och Finland – olika visioner i EU

När Sverige och Finland trädde in i EU 1995 visade det sig snabbt att grannarna hade olika uppfattningar om medlemskapets innebörd. I Paavo Lipponens just utkomna tredje memoardel skildras sammandrabbningarna med statsministerkollegan Göran Persson. De illustrerar också Finlands och Sveriges allmänt skilda förhållningssätt till EU och Europapolitiken. Nordisk Tidskrift publicerar ett sammandrag av kapitlet.
Läs Paavo Lipponen

Litteraturtema:

Barnböcker och kriminallitteratur – två nordiska framgångssagor

Nordisk Tidskrift utger som en del av Letterstedtska föreningen Jubileum 150 år nummer 3/25 med tema Litteratur, och rubriken ”Barnböcker och kriminallitteratur – två nordiska framgångssagor”. Två så olika genrer som barn- och ungdomsböcker och kriminallitteratur i Norden har en sak gemensamt: de röner stor framgång. Är det en slump eller resultatet av en medveten satsning? Vilken roll spelar den nordiska samhällsutvecklingen och människosynen för intresset för böckerna? Är framgångsfaktorerna likartade för de två genrerna?
Läs inledningsartiklarna:
Elina Druker: Barn- och ungdomslitteratur – satsningar och succé
Hans H. Skei: Fenomentet Nordic Noir