Letterstedt-medaljen 2025: Britt Bohlin, fd. direktör Nordiska rådet, Sverige "som har verkat för att stärka och synliggöra det nordiska samarbetet.” Medaljutdelning i Köpenhamn den 3 november

På Sveriges ambassad i Köpenhamn fick Britt Bohlin den 3 november 2025 motta Jacob Letterstedts Nordiska förtjänstmedalj.

– Jag är tacksam för att jag får leva i en nordisk famn, sade en stolt medaljmottagare.

Hans Wallmark är Sveriges ambassadör i Köpenhamn. En stad han tidigare har besökt många gånger i en annan roll, som politiker (Moderaterna) och som president för Nordiska rådet.

Och i den rollen mötte han Britt Bohlin många gånger. Hon var direktör för Nordiska rådet, med säte i Köpenhamn. Ett uppdrag hon fick efter en karriär som riksdagsledamot (Socialdemokraterna) och landshövding i Jämtland.

När Hans Wallmark fick veta att Britt Bohlin skulle få förtjänstmedaljen såg han ambassaden som en ypperlig plats för henne att ta emot medaljen på, och ett passande tillfälle att n ordna en eftermiddag på temat ”Ett starkt och synligt Norden”, i samarbete med Letterstedtska föreningen.

Arrangemanget anordnades den 3 november, strax efter Nordiska rådets sessioni Stockholm. Bland 40-talet deltagare på ambassaden hade en del knappt  hunnit pusta ut efter intensiva dagar i Stockholm, Nordiska rådets nuvarande direktör exempelvis, Kristina Háfoss.

Den tidigare rådsdirektören Britt Bohlin, kom däremot från hemmet i Dalsland, nära norska gränsen.  En bra plats att bo för en person som belönas för sitt nordiska engagemang.  . I motiveringen för förtjänstmedaljen står det:

”Britt Bohlin har i sina roller som landshövding, riksdagspolitiker och direktör för Nordiska rådet, haft ett nordiskt perspektiv i sitt politiska arbete inklusive gränshinderfrågor på lokal, nationell och nordisk nivå. Hon har med engagemang, kunnande och konkret arbete verkat med fokus på att stärka och synliggöra nordiskt samarbete.”

Det är 45:e året som förtjänstmedaljen delats ut. En av de tidigare mottagarna var också på plats på ambassaden, Bertel Haarder Han tillhör politiskt det konservativt-liberala Venstre, och presenterades av Hans Wallmark som ”en synnerligen kär vän från Nordiska rådet”.

På ett lika hjärtligt sätt presenterades Letterstedtska föreningens ordförande,  Björn von Sydow, tidigare talman och försvarsminister (Socialdemokraterna). Hans Wallmark kallade Björn von Sydow ”en varm vän” och tackade honom för arbetet som ordförande i försvarberedningen, en post som Wallmark tog över efter von Sydow.

Den nordiska eftermiddagen på ambassaden inleddes med ett samtal med de nordiska vännerna Wallmark, Sydow, Haarder och Britt Bohlin.

Underrubriken för samtalet var ”Driver omvärlden fram ett kraftfullare Norden?”.
Svaret blev: både ja och nej.. Omvärlden i form av Rysslands illegala annektering i Ukraina har fört länderna närmare varandra i försvarssamarbetet. Donald Trumps agerande, inte minst i NATO, har gjort att länderna bör lita mer till varandra.

I denna osäkra värld, kan man då lita på varandra i Norden? Nja, inte alltid, vi måste samarbeta bättre, var det unisona svaret. Pandemin är en stor svart plump i det nordiska samarbetsprotokollet, med dess stängda gränser.

Björn von Sydow menar att det inte har kunnat påvisas några medicinska skäl för att stränga gränserna mellan de nordiska länderna. Tvärtom var ledande smittskyddsläkare överens, åtminstone den finländska, norska och svenska , om att det inte fanns någon anledning att stänga gränserna av medicinska skäl.

Beslutet slog hårt mot personer som bodde i ett nordiskt land och jobbade i ett annat. Det påverkade också arbetet i Nordiska rådet. Istället för att träffas satt man hemma och interagerade via dataskärmar.

– Jag kan säga att det i kombination med stängda gränser var en riktig down period för det nordiska samarbetet, sade Britt Bohlin.

Innan dess hade flyktingkrisen kring 2015 stört det nordiska samarbetet.

Hur ska man då stå rustade i framtiden i det nordiska samarbetet? Björn von Sydow lyfte fram ett förslag från Bertel Haarder och Jan-Erik Enestam som har presenterats i Nordisk Tidskrift. De vill överge konsensus och ersätta det med två principer:

• Inget land ska påtvingas att betala för eller delta i beslut som man motsätter sig.
• Inget land kan hindra de övriga länderna från att gå vidare med något som de kan enas om och som de kan betala själv.

– Detta är bland det viktigaste som har skrivits om det nordiska samarbetets institutionella situation, som ju bygger på att varje land har veto, vilket har gjort det nordiska samarbetet ganska svagt egentligen.

Panelsamtalet övergick till medaljutdelning för Britt Bohlin. Men i sitt tacktal kom Britt Bohlin in påsamma sak,betydelsen av  fungerande institutioner.

Något som även hennes favoritfilosof Immanuel Kant betonat som grund för en hållbar fred.

– Immanuel Kant levde samtidigt med vår kära Jacob Letterstedt. Kant skrev boken Om den eviga freden. Det kräver några sidor som ni förstår. Men i korthet talade han om tre faktorer, institutioner som stabiliserar, ömsesidiga beroenden, och att det ska vara demokrati.

– Men jag skulle vilja påstå att det behövs en sak till som han inte tänkte på då, men det var ju så länge sedan. Det är tilliten.

Tilliten exempelvis i form av att Finlands president, Norges statsminister och Sveriges statsminister samlades i den danska statsministerns kök en söndagskväll.

– Det var en sån där bild av tillit på riktigt, mellan de nordiska länderna. Jag är så tacksam för att jag får leva i en sån nordisk famn som det där ger uttryck för. Jag älskar det nordiska samarbetet. Det fanns inte någonstans som man kunde känna sig så hemma som där. Det kom människor från hela Norden, och efter en vecka så var vi nordister och likadana allihop. Det var helt fantastiskt.

Louise Hertzberg

Not: NT 4/25: I  samtal med Lena Wiklund, NT:s Huvudredaktör, berättar Britt Bohlin om engagemanget för politiken och Norden.

Läs mer om medaljen