INNEHÅLL

NT 2-2021 (pdf)

Artiklar
Tema Litteraturen i Norden 2020:
Kærlighed i Coronaens tid. Henrik Wivel
Vi har købt sovende påskeliljer i Netto. Dansk skønlitteratur 2020. Lars Bukdahl
Ljudbokens år – och föremålet slår tillbaka. Den finländska litteraturen 2020. Vesa Rantama
Fortsatta avsked, belysande biografier, starka romaner och spännande debuter. Den finlandssvenska litteraturen 2020. Tomi Riitamaa
Tvåtusentjugo störningar och en måne. Isländsk litteratur under ett märkligt år 2020. Úlfhildur Dagsdóttir
Et år med usedvanlig mange gode romaner. Litteraturen i Norge 2020. Hans H. Skei
Mitt emot debutanterna står elefanterna. Svensk litteratur 2020. Therese Eriksson

Svenska riksdagens enkammarreform. Fredrik Sterzel
Islands konstmuseum – En skattkista för den isländska konsthistorien. Harpa Þórsdóttir
Axel Törneman – Ett färgstarkt och expressivt konstnärskap. Marianne Nordenlöw

NT-Intervjun
Romanen är en värld med många berättelser. Samtal med Nordiska rådets litteraturpristagare 2020 Monika Fagerholm. Henrik Wilén

För egen räkning
Sverige, Norden och förhållandet till kriget. Bengt Lindroth

Krönika om nordiskt samarbete
Minskad kulturbudget bidrar inte till ett mer hållbart och integrerat Norden. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Nordiska värderingar. Den tredje Letterstedt-föreläsningen. Guy Lindström
Marthe Urzander in memoriam (1927-2020) Lena Wiklund

Bokessä
Tvesynet – ikke skjeløjet. Nyt storværk om forfatteren og Nobelpristageren Henrik Pontoppidan. Poul Houe

Kring böcker och människor
Voksenåsen – Historien om en nasjonalgave. Jarle Skjørestad
En minister före sin tid. Ulla Lindströms liv och arbete. Björn von Sydow
En politikers uppgång och fall. Mona Sahlins biografi. Lars J Eriksson
Ilkka Suominen – Företagsledaren som blev politiker. Guy Lindström
Løgn og latin i de islandske sagaer. Bo Tao Michaëlis
Viktig og velskriven biografi om Ole Henrik Magga. Jan Kløvstad

Register över författare omnämnda i Nordisk Tidskrifts översikter om Litteraturen i Norden 2020. Louise Hertzberg
Författarregister 2020 (pdf)

Sammanfattning
Tiivistelmä

NT 1/21 (pdf)

Innehåll

Artiklar
Tema politik och ekonomi i Norden 2020:
Coronapandemin dominerade helt det politiska livet i Norden 2020. Guy Lindström
Et sygt år. Dansk politik 2020. Arne Hardis
God kamp mot coronan av Marins kvinnokvintett. Finlad år 2020. Jan-Anders Ekström
Politik och ekonomi på Island 2020. Arna Schram
Det store unntaksåret. Politikk og økonomi i Norge i 2020. Harald Stanghelle
Från borgfred till regeringskris. Svensk politik 2020. Maggie Strömberg
Færøysk verdsrekord, Grønland i smørøyet og eit skrapår på Åland. Dei sjølvstyrde områda i Norden 2020. Jan Kløvstad

“Ett omöjligt uppdrag” – sammanfatta Jörn Donner. Anja Kuusisto

NT-Intervjun
Utmaning att visa den bästa konsten på ett hållbart sätt. Samtal med Gitte Ørskou, museichef på Moderna Museet i Stockholm. Lena Wiklund

För egen räkning
Försvars- och säkerhetssamarbete i Norden och dess närområden – visioner eller realitet? Björn von Sydow

Krönika om nordiskt samarbete
Gränserna i Norden och COVID-19. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Utdelade anslag 2020
Det nordiska översättarpriset ur de nyhlénska medlen 2020 tilldelat Sigrún Árnadóttir, Island. Snjólaug Ólafsdóttir

Bokessä
En kongekrønike. Jarle Skjørestad

Kring böcker och människor
Förläggaren Albert Bonnier tog tillvara tiden. Lars-Åke Engblom
Nordisk samtidspoesi. Hans H. Skei
Skådespelaren Stina Ekblad minns. Anna Hedelius
Den store mor og hendes uregerlige søn. Forbrødring på vej mellem Selma Lagerlöf og Sven Delblanc efter 30 års litterær krig om deres eftermæle. Henrik Wivel
Rättsregler i fredskriser. Fredrik Sterzel

Mandatställningen i de nordiska parlamenten. Lena Wiklund
Sammanfattning
Tiivistelmä

NT 4/2020 (pdf)

Artiklar
Genforeningen – Den tysk-danske grænseændring i 1920. Hans Schultz Hansen
Færøernes tilblivelse som moderne nation. Charlotte Langkilde
Folktinget 100 år – Rätten att tala svenska i Finland. Camilla Lindberg
Forestillinger om verdighet: St Olavs Ordenen til glede og besvær 1814-1920. Svein H. Gullbekk
Dukkehjemmets Nora – mindre hjemme end ude. Poul Houe
Liv og kunst væves sammen – Om den danske maler Laurits Andersen Ring. Eva Pohl
Friluftsliv som kultur. På tur i norsk och svensk fjällnatur. Anna Hedelius
Sjón og forvandlingens magi. Rósa María Hjörvar
Finland drabbades först i Norden av andra världskrigets prövningar. Ralf Friberg

NT-Intervjun
Det gäller att hitta nordiska lösningar på gemensamma problem. Samtal med Finlands Norden-minister Thomas Blomqvist. Henrik Wilén

För egen räkning
Nytt kapitel i det nordiska samarbetet om utrikes- och säkerhetsfrågor. Björn Bjarnason

Krönika om nordiskt samarbete
Starkare nordiskt samarbete inom försvar och säkerhet. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Avdelningar, styrelser och medlemmar 2020
Anslagsutlysning för 2021

Bokessä
Finansministern – Från Sträng till Borg. Fredrik Sterzel

Kring böcker och människor
Kjell Aukrust – 100 år. Hans H. Skei
Ödesåret 1944 för Finland. Mats Bergquist
Ålands demilitarisering. Hanna Ojanen

Sammanfattning
Tiivistelmä

NT Årsregister 2020

INNEHÅLL

Nordisk Tidskrift 3/20 (pdf)

Artiklar
Tema Litteraturen i Norden 2019:
Krisen i de litterære akademier i Norden. Henrik Wivel
Jeg vil ikke tilbage til månen. Dansk skønlitteratur 2019. Lars Bukdahl
Reduceras litteraturen alltmer till prat om författaren? Den finländska litteraturen 2019. Mervi Kantokorpi
Ett rikt bokår präglat av avsked. Den finlandssvenska skönlitteraturen 2019. Tomi Riitamaa
Svanfolkets bebådelse: Natur, nornor och pundkurs. Isländsk litteratur 2019. Úlfhildur Dagsdóttir
Etablerte forfattere med årets beste bøker. Litteraturen i Norge i 2019. Hans H. Skei
Spretigt som brukligt. Den svenska litteraturen 2019. Therese Eriksson
Norden forenet med vold? Danmark og “svenskekrigene” 1657-60. Lars Christensen
Forskinga som ein kumulativ og kollektiv prosess. Om samfunnsvitaren Stein Rokkan. Arild Stubhaug

NT-Intervjun
Før natten tager os tilbage. Samtale med digter Søren Ulrik Thomsen. Lisbeth Bonde

För egen räkning
Nordens sak är vår – del 2. Bo Andersson

Krönika om nordiskt samarbete
Risk att den nordiska språkförståelsen försämras – när den behövs som allra bäst. Anders Ljunggren

Bokessä
Teaterkritik. Anna Hedelius

Kring böcker och människor
Demokratibygge i Sverige och Finland. Anja Kuusisto
Mellom skarpsyn og utmattende gammelmannsmimring. Even Arntzen
Hemma på många ställen, och även ingenstans. Journalisten Lumikeros memoarer. Henrik Wilén

Register över författare omnämnda i Nordisk Tidskrifts översikter om Litteraturen i Norden 2019. Lena Wiklund
Författarregister 2019 – NT3-20

Sammanfattning
Tiivistelmä

NT 2-2020 (sid 117-180)
NT2-2020 (sid 181-234)

Innehåll

Artiklar
Tema politik och ekonomi i Norden 2019:
Väljarna i rörelse, oroligt i politiken 2019. Guy Lindström
Fra udlændinge til klima. Dansk politik 2019. Arne Hardis
Vänstersväng med komplikationer. Finland år 2019. Jan-Anders Ekström
Politik och ekonomi på Island 2019. Arna Schram
Velgervandringer og flertallsregjeringens sammenbrudd. Politikk og økonomi i Norge 2019. Harlad Stanghelle
De udda konstellationernas år. Svensk politik 2019. Maggie Strömberg
Utfordringar i dei sjølvstyrde områda. Politikk og økonomi i 2019 – Færøyane, Grønland og Åland. Jan Kløvstad
Satirteckningar i Danmark och Sverige. Hannibal Munk & Orla Vigsø
Prins Eugens Waldemarsudde – ett allkonstverk. Karin Sidén

NT-Intervjun
Paula Lehtomäki – första kvinnan som chef för Nordiska ministerrådet. Henrik Wilén

För egen räkning
Sexhundra år tillsammans. Sverige och Finland. Mats Hellström

Krönika om nordiskt samarbete
COVID-19 och Norden. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Beate Sydhoff (1938-2020) in memoriam. Lena Wiklund
In memoriam Inge Jonsson (1928-2020). Per Thullberg

Bokessä
Et oppgjør med litteraturteorien? Hans H. Skei

Kring böcker och människor
Den omstridte konge Christian 2. Carsten Bach-Nielsen
Många krig och freder 1808-1814. Ett stycke svensk historia. Per Thullberg
En händelserik resa från Savolax till Bryssel. Erkki Liikanen minns. Patrik Harald
“En fest og en plage”. Nils Nordberg
Göran Greider: en roadmovie genom samhället och hans 60-åriga liv. Lars J Eriksson

Mandatställningen i de nordiska parlamenten och Nordiska mandat i Europaparlamentet. Lena Wiklund

Sammanfattning
Tiivistelmä

NT 1/20 (pdf)

INNEHÅLL

Artiklar
Regeringsbildningen i Sverige. Fredrik Sterzel
Sophienholm – det nære og det visionære i tæt favntag. Eva Pohl
Finlands svenska författareförening och författarsamarbete i Norden. Henrika Tandefelt & Stefan Nygård
Nordiskt och vardagsnära – kultur och utbildning på Biskops Arnö. Lena Wiklund
Unni Lindells kriminalromaner – “eventyrbøker for voksne”. Hans H. Skei

NT-Intervjun
Her synger hver nordisk fugl med sit næb. Samtale med
forstander Bjørn Bredal, Johan Borups Højskole. Lisbeth Bonde

För egen räkning
De nordiska samarbetsbanden. Helgi þorsteinsson

Krönika om nordiskt samarbete
Norden manas att planera för ökande andel äldre människor. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Utdelning av anslag 2019

Bokessä
Henry Parlands Skrifter. Tomi Riitamaa

Kring böcker och människor
Knut Hamsun – tekst og kontekst. Hans H. Skei
Mångfasetterad skildring lyfter fram den åldrande Carl von Linné. Gunnar Öquist
Letlæst litteraturhistorie om Islands litterære mirakel. Thomas Bredsdorff
Diplomaten René Nyberg om patriarker och oligarker. Björn Vikström
William Heinesen som billedmager. Trine Ross
Ett pågående samtal med skådespelaren Keve Hjelm. Anna Hedelius
Halldór Ásgrimsson – ett händelserikt politikerliv. Björn Bjarnason
Köket – hemmets hjärta. Lena Wiklund
Om kallstanken i skjønnlitteraturen. Ole Karlsen

Sammanfattning
Tiivistelmä

NT 4-2019 (pdf)

Artiklar
William Heinesen – kulturbryder og kulturbærer. Bergur Rønne Moberg
På spaning efter teaterns själ. Anna Hedelius
Det isländska språkets villkor 1818, 1918 och 2018. Haraldur Bernharðsson
Svanen lyfter nordiskt miljösamarbete. Lena Wiklund
Poetisk inspiration og determineret vilje. Om Selma Lagerlöfs
litterære betydning. Henrik Wivel
Vennskap gir kjennskap. Foreningen Norden 100 år. Svein Olav Hansen

NT-Intervjun
Nu har han pakket sine kufferter ud. Samtale med den danske digter Henrik Nordbrandt. Lisbeth Bonde

För egen räkning
Kan færøyingar køyre bil i Sverige? Om et grensehinder i Norden. Jan Kløvstad

Krönika om nordiskt samarbete
Vision om hållbarhet och integration på NR-sessionen 2019. Anders Ljunggren

Letterstedtska föreningen
Jacob Letterstedts nordiske fortjenestemedalje 2019. Tildelt Arne Torp, Norge. Hans H-Skei
Det nordiska översättarpriset ur de nyhlénska medlen 2019. Tilldelat Birgita Bonde Hansen, Danmark. Lena Wiklund
Takketale Letterstedtska föreningens oversætterpris 2019. Birgita Bonde Hansen
LF avdelningar, styrelser och medlemmar 2019
LF anslagsutlysning för 2020

Bokessä
Stark president med kringskurna maktbefogenheter. Om Sauli Niinistö. Henrik Wilén

Kring böcker och människor
Alfred Nobel – dynamiten, ensamheten och priserna. Per Thullberg
Biografi og tragisk historie. Om Reiulf Steen. Harald Stanghelle
Anders Wiklöf – murargrabben som blev mångmiljonär. Anja Kuusisto
Styrka och utsatthet hand i hand. Kommunals Annelie Nordström minns. Bo Höglander
Tage Erlander och Clement Attlee. Och en smula Churchill. Björn von Sydow
Andreas M. Feragen – skolemesternes konge. Gro-Renée Rambø
Statsman lyfts fram ur glömskan i Finland. Om Väinö Tanner. Ralf Friberg
Plattformen Läsväskan engagerar barn och ungdomar i Svenskfinland. Anja Kuusisto
När musiken tar tag. Livet med körsång. Lena Wiklund

Sammanfattning
Tiivistelmä

Årsregister 2019

Ärade församling, mina damer och herrar! Jag har i kväll mycket att tacka för. I första hand är det mig en glädje att tacka av varmt hjärta för den heder som Letterstedtska föreningen under ledning av ordföranden Björn von Sydow och andra ledamöter har visat mig i år genom att tilldela mig det nordiska översättarpriset av nyhlénska gåvan som jag just nu har mottagit under festliga omständigheter i historiska och arkitektoniskt traditionsrika ramar. När nu det är sagt tillåter jag mig också att använda tillfället och förklara litet av min personliga bakgrund för min tacksamhet och min glädje över detta.

Med hänsyn till släkt, ursprung och kulturtraditioner i vid bemärkelse har jag i stort sett mina anor i lantlig miljö bland bondfolk på nordöstlandet, men blev åtta år gammal en stadsmänniska på Akureyri som jag lämnade vid tjuguårsåldern för huvudstad,  universitetsstudier och arbete inom sexti-, sjuttitalets massmedier vid sidan av, därför att tidigt fick en som mycket ung blev familjeman arbeta för sitt bröd – och så har det alltid varit mer eller mindre sen dess! Även om jag på den tiden helst hade velat studera språk och litteratur utomlands tillät de sociala omständigheterna det inte och universitetsstudierna blev til examen i modersmålet – närmast nordisk filologi som det kallas på andra språk –  finskstudier och mycket senare teologi.

Jag blev som sagt tidigt klar över att jag var mest anlagd till humanistiska fack och författarverksamhet. Men min djupasta längtan! Var låg den? Kanske visste jag det inte själv, men Fröken Poetica har alltid varit min dolda älskarinna. Min benägenhet för poesi var märkbar så länge jag kan minnas, och till exempel gick mina första fösök till diktöversättningar på tryck i gymnasieelevernas skolblad. Den gången gällde det Danmark.

Och då kommer jag till en kapitalsak i sammanhanget. Jag växte upp med tanken om att man borde värna om allt som nordisk kultur i vidaste och mest positiva bemärkelse hade att bjuda på – att vi skulle arbeta för den nordiska tanken om sammanhållning i allt som förenar oss som människor på en bestämd del av jordklotet, därför att vi hade så mycket mera gemensamt än vad som eventuellt kan söndra oss ibland. Det skulle i längden vara till vårt bästa att känna, lära av och byta åsikter och meningar med sina grannar och att det skulle just vara särskilt lätt på kulturfältet och i vid utsträckning på det sociala planet med våra gemensamma historiska trådar, kulturtraditioner och erfarenhet av att leva i Norden när vi tittar bakåt. Dessutom skulle detta heller inte alls hindra oss i att föra ut tanken till världen i övrigt utom bli en språngbräde ditut på gott och ont – och vi skulle kunna använda vår modell och anpassa den också till det nyaste och mest fruktbara för våra folks väl i allmänhet. Jag tror jag kan säga med en viss rätt, att jag blev vad man brukar kalla nordist och genom hela mitt liv har det givit mig både glädje, kunskaper och framför allt varma minnen om mänsklig kontakt över gränserna – och vänskap som ingen tar från dem som fått röna den.

På dessa premisser har jag arbetat, framför allt på kulturområdet som deltagare och ordförande i det fria föreningslivet, i Föreningen Norden, Suomi-föreningen hemma på Island, och som ämbetsman och representant för författarföreningen där i olika sammanhang o.s.v. – och fått goda vänner, inte minst i radio- och författarkretser.

Nu är det länge sen jag gick runt i min bästa väns hem på Akureyri – vi var ca femton år –  och tittade i hans fars bokhyllor. Han var vaktmästare i grundskolan och skrev korta noveller på sin fritid. Plötsligt började jag bläddra i en Lärobok i svenska för allmänheten – i alla fall hade den en liknande titel och var riktad till islänningar. Vi hade haft danska som första språk i skolan dittills  och engelska ett år (nu är det omvänt). Plötsligt upptäckte jag att vissa ord i texten vid första ögonkastet liknade mer många islänska ordstammar än ordförrådet i läroboken i danska. Och sen hade det funnits en vid namn Gustaf Fröding! Så här började det! Det bidrog till att sommarn före hade jag upptäckt många utländska dikter i isländsk översättning – däribland  förhållandevis många svenska – av en känd och respekterad diktöversättare som jag länge har arbetat på en bok om. Länge är det också sen jag satt på ett översättarseminarium i Lunnevad med tre svenska damer från översättaravdelningen i Sveriges författarförbund och vi fick Torgny Lindgren på besök och besökte Gerda Antti. Länge också sen Per Olof Sundman och hans namne Enquist satt hemma hos mig över en kopp kaffe!

Länge också sen jag satt på Ekot i Islands radio och nyhetschefen Jón Magnússon, utbildad här i Stockholm på trettiotalet – lade Dagens Nyheter på mitt bord och bad mig översätta en spalt om hur det gått att införa högertrafik i Sverige – och jag upptäckte i samma exemplar av DN att pluralis av mus var möss och lus löss o.s.v. Eller när jag satte mig ner för att översätta Röda rummet och fick ringa till en god sverigebildad vän för att fråga vad kalsonger var! Man är ibland så dristig när man är ung! Och allt smittade av sig. Via Sverige gick intresset till Finland tills det täckte nästan hela Norden och sträckte sig även till Estland i takt med världens omskiftande politiska utveckling och öden!  Mer har jag översatt av prosa än poesi – och då också från andra språk än de nordiska, men det nyaste, i 2012, är Tomas Tranströmers diktsamling Östersjöar. Men en och annan dikt av olika skäl finns dock i lådan.
Nu får det räcka. Men att bli hedrad här i kväll för arbetet på det nordiska kulturfältet av en gammal och respektabel förening som värnar om så mycket som står mitt hjärta när. Det  glädjer och stimulerar till mer medan liv och hälsa räcker.

Jag tackar för mig.

Hjörtur Pálsson